BIOGRAFI


Pop-Hanna, musikal-Hanna, show-Hanna, schlager-Hanna..måste man bestämma sig? Nä! Jag gillar att utmana mig själv och tycker om att möta publiken på olika platser som i konserthallar, nattklubbar och teatersalonger. Alla platser är lika spännande och utvecklande och jag är så tacksam för alla fina människor som jag får lära känna i detta arbete.


En tidig start

Det var skönt att veta så tidigt vad jag ville satsa på. Sen dess har det gått i ett rasande tempo. Jag har fått träffa galet många begåvade människor.
Bland annat fått jobba med min idol Karl Dyall under Singin in the rain. Det trodde jag inte när jag stod svettig i danssalen på Balettakademien och tog klass för "Tyrone" i Fame. Då var jag 13 år.

Svettas mycket i replokalen

Det har varit och fortfarande är många timmar i replokalen, dansstudion och hos sångfröken. Man blir ju aldrig klar. Kroppen är mitt instrument och redskap som måste tas hand om varsamt. Min sångfröken brukar säga, -Hanna, det är viktigt att gå på grönbete ibland!
Jag vet, men jag mår ju som bäst när jag får jobba med det jag älskar och med personer som inspirerar mig.

Ett lagarbete

Har upptäckt det nu, när jag jobbat några år att det är så otroligt viktigt vilka man omger sig med. Jag älskar att jobba i grupp. Så inspirerande att jobba med människor som är bättre än en själv. På vissa plan alltså! ;)
Ta "Manipulated" t ex , oj vilket roligt projekt! Det var första gången som jag tävlade i melodifestivalen och då ville jag visa vad jag går för. Jag ville att numret skulle sticka ut. Det var mitt nummer och det var jag som bestämde. Att få handplocka dansare, stylist, make-up artist, hår ja allt, är så lyxigt. Sen ingick det ju även att ragga sponsorer och betala ur egen ficka men det var det värt. Det var därför extra skönt att höra Christer Björkmans betyg efter allt slit.

Det snyggaste numret i festivalens historia - Christer Björkman

2012 var det dags igen med låten Goosebumps! Så kul, för festivalen är bland det roligaste (och läskigaste) man kan vara med om. Första gången jag hörde låten den fick jag faktiskt gåshud. Med Linda Sundblad, mig och Tony Nilsson i studion skapade vi en skön poplåt i högt tempo med massor av energi och sköna beats! Återigen fick jag skapa ett nummer som jag är mycket stolt över!
Det har varit och fortfarande är många timmar i replokalen, dansstudion och hos sångfröken. Man blir ju aldrig klar. Kroppen är mitt instrument och redskap som måste tas hand om varsamt. Min sångfröken brukar säga,

-Hanna, det är viktigt att gå på grönbete ibland!

Jag vet, men jag mår ju som bäst när jag får jobba med det jag älskar och med personer som inspirerar mig.









Från boken: Känn dig lyckad som du är

Hanna Lindblad gift von Spreti är 39 år gammal, född 1980. Hon växte upp i Motala
med henne mamma, pappa, tre syskon och massor av mopsar. Hennes uppväxt var
otroligt lärorik då hon fick ta egna initiativ och även eget ansvar hemma. Hannas familj
i Göteborg består av hennes man och hennes dotter samt två bonussöner. Att ingenting
kommer gratis är något som Hanna har tagit till sig. Hon kom tidigt till insikt att man
måste jobba hårt för att komma dit man vill och det har gynnat henne under hennes
karriär. Hanna började dansa och sjunga tidigt och har medverkat i en rad olika
musikaler och tävlat i Melodifestivalen. Det råder inget tvivel om att hon trivs på
scenen, hon beskriver det som ett enormt adrenalin påslag.

Lycka för Hanna är först och främst att få vara frisk och att de i hennes familj är friska. Hon
är evigt tacksam för sina nära och kära och hon känner sig väldigt lycklig när hon är med sin
familj och sina vänner. Hon finner lycka i de stora sakerna som att t.ex. spela huvudrollen i
"Flashdance", men det är också viktigt att man kan hitta lycka i småsaker i vardagen, något så
enkelt som att få en puss på kinden av sin bonusson.
Tack vare att Motala är en mindre stad gavs det utrymme för kreativitet, som att undervisa
barn i dans till exempel. Då var hon själv 11 år. På den tiden fanns inte youtube och andra
sociala medier att tillgå men Hanna är glad att hon fick utvecklas i sin egen takt utan att
behöva jämföra sig med andra. Det kan vara otroligt inspirerande och givande men kan också
leda till stress och prestationsångest. Barnen idag har det både lättare och tuffare. Det krävs
en enorm trygghet i sig själv för att kunna hantera det på rätt sätt. Hanna tycker om att möta
nya människor och pratar gärna med folk på bussen istället för att kolla flödet på mobilen.
Hanna jobbar en del själv hemma, vilket kräver mycket disciplin då frestelsen att slita sig
ibland blir allt för stor. För att motiveras brukar hon omge sig av personer som inspirerar
henne och personer som kan hjälpa henne. Hannas mamma och pappa samt hennes
morföräldrar har varit stora idoler under hennes uppväxt. Det var nämligen hennes mormor
och morfar som startade livsmedelskedjan Östenssons, som hennes föräldrar nu driver. Tack
vare att hon växte upp i en företagsam familj lärde hon sig tidigt att ta plats och visa
framfötterna. Hon lärde sig även att man måste jobba stenhårt för det är ingen annan som
kommer göra jobbet åt dig.
I sång, dans och teaterbranschen är det ofta fart, fläkt och mycket att göra. Hanna jobbar som
bäst när hon har tydliga mål, då kan hon jobba hur hårt som helst. Det är dagarna där emellan
som är tuffast, när det inte finns en tydlig struktur. Då är det lätt att inget blir gjort. Att hitta
en bra balans är inte helt enkelt. Det är bara upp till dig själv. Alla människor mår bra av att
utvecklas så sånglektioner, dansklasser och inspirerande möten hjälper när det känns lite
motigt. "Det är fantastiskt lyxigt att få applåder efter en dag på jobbet, det borde alla få! Det
är kanske det jag saknar när jag jobbar hemifrån. Jag får hyra in några grannar helt enkelt!"
säger Hanna. Något som hon har blivit bättre på de senaste åren är att inse att det inte är hela
världen om det går dåligt ibland. Man får inte låta sitt jobb styra över hela ens liv.
Tips:
-Utmana dig själv, för man klarar mycket mer än vad man tror
-Minska skärmtiden på mobilen
-Ta vara på tiden
Citat: "Dance first, think later"